Statsministerns påtryckningar fällde Finland från pressfrihetens första plats

Finland föll till tredjeplatsen i Reportrar utan gränsers (Reporters Sans Frontiers, RSF) årliga pressfrihetsindex. Norge och Sverige kilade sig före Finland. Yttrandefriheten minskade med 2,3 procent i hela världen.

Sedan 2010 och fram till nu toppade Finland listan. Journalister som arbetar i Finland är vana vid professionellt uppförande och arbetsro. Därför kom premiärminister Juha Sipiläs försök att sätta press på Yle:s nyhetsbevakning som en chock såväl för landets medborgare som journalisterna, heter det i motiveringarna till pressfrihetsindexet.

Årets mest betydande fall

RSF:s generalsekreterare Christophe Deloire klassar Finlands fall från pressfrihetsindexets topplacering som den mest betydande enskilda händelsen. Det som förvånade var att journalisternas professionella kunnande och goda praxis inte förhindrade att yttrandefriheten försvagades.

– Statsministerns position som utövare av offentlig makt och hans sätt att häftigt lägga sig i enskilda professionella journalisters arbete uppfattades som en begränsning av yttrandefriheten både i inhemska och internationella medier. När man ännu lägger till enskilda redaktörers motiveringar för att säga upp sig, förmedlades en bild ut i världen som inte passar ett föregångsland för yttrandefriheten, säger ordföranden för Reportrar utan gränsers avdelning i Finland, Ilkka Nousiainen.

De nordiska länderna sticker nu tydligare än någonsin tidigare ut som en egen grupp av starka medborgarsamhällen, där yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är centrala värden. Finländarna är världens fjärde flitigaste tidningsläsare och de litar mer på vad de läser än genomsnittet.

Yttrandefrihetens land nummer ett är nu Norge (+2), och på andra plats kommer Sverige (+6). I Sverige utsätts journalister alltjämt för hot, men myndigheterna tar saken på allvar och en del av hotutövarna har redan dömts för sina handlingar. Ett samarbete mellan polisen, mediaorganisationerna och journalistförbunden är ett steg framåt i kampen mot hotelser.

Pressfriheten mer hotad än någonsin tidigare

Under året har antalet länder vars nivå på pressfriheten är ”bra” eller ”ganska bra” minskat med 2,3 procent. Pressfriheten hotas inte längre i enbart auktoritära stater och diktaturer, utan allt oftare också i moderna demokratier.

I år kom tre nya länder på pressfrihetens ”svarta lista”; Republiken Burundi (nummer 160, -2), Egypten (nummer 161, -2), samt Bahrain (nummer 164, -4).

Två trender kan ses i försämringen av yttrandefriheten. Å ena sidan finns det krig och interna konflikter inom vissa länder och å andra sidan finns det nationalistiskt sinnade regeringar som förhåller sig fientligt till medierna.
Såväl i fjolårets val av Donald Trump till president i USA (nummer 43, -2) som i Brexitkampanjerna i Storbritannien (nummer 40, -2) kunde man observera förakt gentemot traditionella medier och snabb spridning av falska nyheter.

Också inför presidentvalet i Frankrike (nummer 39, +6) har politiska attacker mot pressfriheten observerats. Frankrikes placering förbättras dock på grund av återhämtningen efter attackerna mot magasinet Charlie Hebdo 2015.

I många europeiska länder håller nivån på pressfriheten på att försämras. I Polen (nummer 54, -7) har president Kaczyńskis administration ändrat offentliga radio- och TV-kanaler till instrument för propaganda samt börjat utöva press mot ekonomiskt självständiga nyhetsbyråer som motsätter sig politiska ändringar. Även situationen i Ungern (nummer 71, -4) är mörk när det gäller pressfriheten.

Pressfriheten begränsas på många olika sätt

Den internationella organisationen Reportrar utan gränser (RSF) publicerar varje år pressfrihetsindexet (Press Freedom Index), där situationen för pressfriheten bedöms i 180 olika länder.

Med pressfrihet i detta sammanhang avses de friheter inom vilka journalister, medieorganisationer och till exempel bloggare tillåts verka i olika länder och hur nationella regeringar respekterar dessa friheter.
Indexet mäter specifikt pressens frihet, mångsidighet och mediemiljön, medan exempelvis kvaliteten på journalistik lämnas utanför.

Pressfrihetsindexet sammanställs med hjälp av journalister som arbetar i olika länder, forskare, jurister och människorrättsaktivister. Rankningen av olika länder på indexet påverkas också av hur mycket journalister utsätts för påtryckningar, våld och hot från regeringar, kriminella grupper eller medborgare.

För mediefrågor och intervjuförfrågningar:

Reporter utan gränser, Finlands ordförande Ilkka Nousiainen